I år har jag verkligen visat pannben!
Hela hösten och vinterns förberedelser har gått grymt. Jag har känt mig stark i gymmet med nya styrkenivåer som 190kg i knäböj, 102.5 i ryck och 125kg i bänkpress. Jag tog med min lillasyster på träningsläger i USA. Hon är ungdoms-OS guldmedaljör i slägga, och vi hade så otroligt roligt och tränade hårt tillsammans i Kalifornien.
Dagen efter vi kom hem efter ett fantastiskt läger med bra tävlingar i bagaget bröt jag långfingret på höger handen (min diskushand) i en olycka på träningen. Jag fick gå med gips i 6 veckor men gymmade och körde så mycket teknik jag kunde utan att belasta handen.
5 dagar efter jag tagit av bandaget vann jag de nordiska mästerskapen. Det var säsongens första tävling i blå-gult. Jag tog mig till VM och gjorde livets hittills bästa tävling!
Jag krigade mig upp ifrån placering 31 till 13 och slutade upp som den 5te högst rankade svensken på VM i Budapest.
Säsongen avslutades sedan med min första Finnkampsseger inför hemmapubliken på ett fullsatt Stockholms Stadion – OBESKRIVLIGT!
Nu blickar jag fram emot 2024 som är ett OS-år.